Björn Alkeby

– Det var flera målvakter jag konkurrerade med under åren. Till exempel Lasse Pettersson från Hudiksvall som jag konkurrerade med 1978 och 1979 och Stuart Garnham 1981. Då var det några matcher i början på säsongen man inte stod, men när jag väl fick chansen så tog jag den.

Tolv säsonger i Djurgården och en match 1993 blev facit för Alkeby i djurgårdströjan. Under tiden passerade många tränare och Alkeby minns gärna sin första tränare.

– Gösta Sandberg såg jag upp till mycket när jag kom. Vi tränade mycket löpning och det var mycket kaminsnack. Knivsta hade sin storhet i att elda på spelarna.

Björn Alkebys kvaliteter som målvakt kan beskrivas på många olika sätt. Björn var en mycket stabil och trygg målvakt och när konkurrensen var hård tränade Alkeby sig i ännu bättre form. Säkerheten på fötterna var inte den bästa, så det var tur att målvakten fick ta upp bollen på tillbaka passar.

– Jag var hyfsat bra på att värdera och läsa spelet. Det jag saknade var mer aggressivitet i mitt spel, beskriver Alkeby sig själv.

Karriären som fotbollsspelare på 1970- och 1980-talet skiljer sig mycket från hur det är i dag. Både vad gäller löner och träningsförhållanden. De flesta hade jobb eller studerade vid sidan av fotbollen och träningsförhållandena var bedrövliga.

– Jämför man med i dag så skiljer det både när, var och hur man tränade. Vi försökte träna på eftermiddagar, men det var alltid några som hade svårt att komma ifrån jobbet. Ekonomin fanns ju inte så att alla kunde ta ledigt från jobbet. Våra löner var begränsade och ingen spelade för pengarna på den tiden.

Efter 243 matcher i Djurgårdströjan minns Björn speciellt två: Comebacken mellan stolparna 1993 och storsegern över Hammarby 1972.

– Matchen mot Ope 1993 var speciell. Målvakterna gick sönder och Bosse Pettersson som var tränare fick mig att vara med på träningslägret under sommaren. Jag trodde jag skulle vara backup, men det blev en hel match som slutade 3–3. Sedan glömmer jag aldrig 8–1 segern mot Hammarby 1972. Otroligt att Ronnie Hellström som stod i Hammarbys mål släppte in åtta mål.

Björn var också med om en märklig match mot Hammarby 1980.
– Vi låg under med 2–0 när det började regna och matchen bröts. Det var en torsdag och jag var glad att matchen bröts för jag skulle gifta mig på lördagen så jag hade mycket att göra. Det blev ju inte sämre av att vi vann omspelet med 2–1.

Efter den aktiva karriären har Björn Alkeby haft kontakt med fotbollen och Djurgården på olika sätt.
– Jag har varit målvaktstränare och jag jobbade mycket åt Stockholms Fotbollsförbund med kurser. Sedan blev det uppehåll med DIF, men jag arbetade som distriktsmålvaktsinstruktör på förbundsläger. Sedan blev det DIF igen och även de yngre landslagen. Det blev även ett styrelseuppdrag under några år när Jan Lilja var ordförande.

Tomas af Geijerstam
Text tidigare publicerad i boken Djurgårdens IF Fotboll 1899–2006, utgiven 2007.