Peter Mörk
Som 15-åring var Peter Mörk uttagen till Svenska Fotbollförbundets elitpojkläger i halländska Sannarp. Året var 1984 och Stockholms trupp dominerades av DIF-spelare: Patrik Eklöf, Kaj Tanskanen, Mats Lundberg, Anders Almgren – och Patrik Mörk. Två år senare vann Djurgården Allsvenska Ungdomsserien. Mörk, Eklöf och Almgren fanns kvar och hade i det här laget sällskap av bland andra Kenneth Bergqvist och Kimmo Rohlin. Några av dem fick redan samma år, det nedrigt kaotiska 1986, debutera i Allsvenskan.
Premiärmatchen för Peter Mörks del kom i höstderbyt mot AIK. Publikintresset var bedrövligt de här åren och bara 10 807 såg lille mörkhårige kubiken Mörk ta plats i Djurgården startelva som mittfältare på vänsterkanten. AIK vann matchen med 2–0 och efter en dryg timme fick Peter lämna plats för Stefan Hermansson. En dag att glömma.
Jan Tomas Peter Mörk
Född: 27 januari 1969
Fotbollsspelare
Position: mittfältare
Moderklubb: Djurgårdens IF
5 säsonger. 48 matcher. 7 mål.
1986 1 0
1987 22 1
1988 8 3
1989 10 3
1990 7 0
Men Peter Mörks bästa tid i Djurgården låg bara runt hörnet.
Året därpå skulle DIF springa hem norrettan och då fick vi se ett mittfält där de lovande förmågorna stundtals var tongivande. Det var Stefan Rehn (21), Krister Nordin (19) och Peter Mörk (18) som tog allt större plats med sitt charmigt offensiva spel och gav löften om en ljus framtid. Rehn var lagets bäste målskytt och både Nordin och Mörk hävdade sig väl bland äldre lagkamrater som Sören Börjesson, Glenn Schiller och Svante Mjörne.
Året därpå var veteranerna borta. Jens Fjellström och Kjetil Osvold hade tillkommit och det betydde i sin tur att Peter lojalt fick sätta sig på bänken. Han stannade i klubben i ytterligare två säsonger, men förmådde aldrig ta en egen plats i förstaelvan. Som ”dömd” reserv i en av Stockholms allsvenska klubbar blev han så småningom ett lätt byte för uppåtsträvande Vasalund, som inför 1991 års säsong kunde räkna in Peter i sina led. För division 1-klubben Vasalund var Allsvenskan en uttalad målsättning. Peter stannade i fem säsonger och det var hela tiden retligt nära. Laget kvalade två gånger, mot Brage 1991 och mot Örebro 1993, utan att lyckas.
1996 drog han i stället till Norge och Bryne i näst högsta serien. Efter två år där trappade han ner – han hade hunnit rota sig i landet och fotboll var inte längre det viktigaste – och har sedan dess spelat för Sola FK, Sandnes Ulf, Stavanger IF, Voll IL och när han våren 2007 (som 38-åring) räknades in som nyförvärv i Rosseland BK höll han fortfarande sin gamla, lätt kubiska matchvikt med 75 kilon kompakt monterade på den 171 centimeter långa kroppen.
Gunnar Persson
Text tidigare publicerad i boken Djurgårdens IF Fotboll 1899–2006 (2007)