Vilhelm Rosén

Vilhelm ”Ville” Rosén

Ville var runt sekelskiftet en av Djurgårdens mest framstående fotbollsspelare och en av landets bästa centerforwards. Han var inte bara en duktig målspottare utan beskrevs även som en framstående taktiker. Porträttet är sammanställt av dottersonen Ingemar Borelius.

Vilhelm Rosén var min morfar och jag minns mammas stora stolthet när hon berättade om hans bravader inom olika idrotter. Förutom att han ska ha tävlat framgångsrikt i både friidrott, raka simhopp, simning och i olika vintersporter, var det fotbollen som blev hans favoritsport.

Nils Julius Vilhelm Rosén
Född: 30 september 1880

Medlem: 316
Styrelseledamot: 1903
Hedersmärket: 1907

Fotbollsspelare
Position: centerforward

Intresset väcktes nog tidigt. Han tog studenten på Norra Realgymnasiet i Vasastan i Stockholm år 1900 och enligt familjetraditionen ska han ha sparkat en boll över skolans tak. Jag råkar bo ett stenkast därifrån och vill nog påstå att det är en ”fysisk” omöjlighet att få en fotboll över byggnadens tre och en halv våningar, med den generösa inre takhöjden från byggåret 1890. Men däremot kan han möjligen ha sparkat en boll över den höga gymnastiksal som fortfarande ligger alldeles intill skolan, en prestation i sig.

Djurgårdens Idrottsförenings Medlemsblad 1914 nr 9.

Historien berättas också i en artikel om Ville, som presenterades på framsidan av Djurgårdens Idrottsförenings Medlemsblad, nr 9 1914. Det är sannolikt tidningens redaktör Johan af Klercker som har skrivit om Ville och förmodligen grundar han den på hörsägen med tanke på att han själv tog studenten vid en annan skola. Men oavsett vad som gäller beträffande ”lödet i Villes magnifika högerdoja” så ger han en lysande beskrivning av en stor och mångsidig idrottsman.

Ville Rosén en arbetargrabb och en stolt student.

Ville betraktades nog som en arbetargrabb, enligt den tidens sätt att kategorisera människor, och det var ovanligt på den tiden att en kille med en sådan bakgrund tog studenten. Men pappan var skomakare, vilket på den tiden innebar att han hade en liten skofabrik och gjorde handsydda skor till stockholmarna. Den låg på Luntmakargatan, på den tomt där Bonnierkoncernen har sitt högkvarter idag, och man bodde i samma hus. Så det fanns uppenbarligen resurser i familjen att bekosta sonens gymnasiestudier. Att han gick med i Djurgården var naturligt med tanke på var han bodde. Efter att klubben grundats i kåkstaden på södra Djurgården år 1891, gick man ihop med Stockholms Östra IK, vilket medförde att man sökte sig mot Östermalm och Vasastan där Ville bodde. Ville beskrevs som en av lagets mest framstående spelare och som en av landets bästa centerforwards. I en rapport från SM-finalen 1906, som Djurgården förlorade mot Örgryte IS med 3 – 4, gjorde Ville två av Djurgårdens mål.

I en minnesartikel på hans fyrtioårsdag år 1920, skriver Johan af Klercker (Klehan) om ”en av Djurgårdens, under dess nu 21-åriga fotbollshistoria, mest framstående och intresserade fotbollsspelare, Ville Rosén”. Han skriver att ”Ville Rosén var den bästa i denna idrott i skolan. Han kom så in i Djurgården och där avancerade han snart från vänsterytter till centerforward och kapten. Som center var han den bästa som Djurgården dittills haft – och står ännu ouppnådd som sådan! – och om han icke redan 1904 blivit förflyttad till Luleå hade han säkerligen varit självskriven som centerforward i den tidens allsvenska lag. Han tog spelet rent vetenskapligt och var en av de första som verkligen försökte lära sig hur engelsmännen spelar. Med fysisk spänstighet och säkerhet förenade han en god uppfattning om spelet och en säker blick för dess ledande. Personligen var och är Ville Rosén en god kamrat som bevaras i vänlig hågkomst av många gamla Djurgårdare.”

Djurgårdens IF:s representationslag i fotboll 1900 med Ville Rosén som nummer två från höger i övre raden.

År 1904 flyttade Ville som sagt till Luleå där han fått en tjänst som första telegrafist vid järnvägen och det är intressant att notera att det var en djurgårdare som lanserade fotbollen i övre Norrland. I en artikel i Norrbottens-kuriren 1955 (4/11) berättas att ”Rosén var en intresserad och framgångsrik utövare av flera slag av idrott, såväl sommar- som vintersport. Men den idrottsgren som väl fångat hans hjärta mest var fotbollsspelet. Ett eller annat år före sekelskiftet hade man i Sverige börjat spela det engelska fotbollsspel, ”association football”, som är det fotbollsspel som nu förekommer överallt i vårt land. Tidigare hade ett annat fotbollsspel, besläktat med rugby, spelats i synnerhet vid de högre läroanstalterna och fotbollssport i olika former hade tusenåriga rötter. När Vilhelm Rosén kom till Luleå var han centerforward i Djurgårdens Idrottsförenings fotbollslag. Det var helt naturligt att han nu sökte intressera ett antal jämnåriga att börja med det nya spelet, vars tjusning Rosén med stor sakkunskap kunde utmåla. Och så kom det sig att Luleå Fotbollsklubb kunde bildas sommaren 1904. Man samlades på läroverkets gård och fotbollsplanen sträckte sig efter hela skolgårdens längd. Man hade ett par reglementsenliga målburar men inga nät. Men det var bara klubbens ledare, Vilhelm Rosén, som hade en särskild fotbollsdräkt och fotbollsskor. De andra spelarna tog av sig kavaj och väst, befriade sig från stärkkragarna och hängde upp allt i björkarna intill.”

Under de tre år som Rosén stannade i Luleå kallades han ofta ner till Stockholm för viktigare matcher. Han åkte sannolikt gratis på SJ. Men med tanke på att restiden med tåg, Luleå – Stockholm, uppgick till nästan ett dygn på den tiden kan man förstå att han var en synnerligen viktig resurs för laget. Hösten 1904 hade ett engelskt fotbollslag, the Corinthians, bjudits in av Svenska Fotbollförbundet för att spela en match i Stockholm mot ett kombinerat Stockholmslag och i det svenska laget var Rosén centerforward. Men det engelska laget var mycket överlägset och vann med 10 eller 11 mål mot 1. Mötet med den engelska klubben fick dock en stor betydelse för sportens utveckling i Sverige.

Ville som Förste Telegrafist vid järnvägsstationen i Luleå.

Corinthian Football Club var en engelsk amatörfotbollsklubb som fanns i London mellan 1882 och 1939. Enligt Wikipedia gjorde sig klubben framför allt känd för att popularisera fotbollen runt om i världen, för att ha främjat sportsmannaanda och rättvist spel och för att ha kämpat för amatörismens ideal. När Corinthians bildades var målsättningen att samla de bästa fotbollsspelarna i England. Man undvek att spela på lördagarna då de ”vanliga” klubbarna spelade sina ordinarie matcher och under de tidiga åren bestod det engelska fotbollslandslaget nästan uteslutande av spelare från Corinthians. Man spelade bara vänskapsmatcher och samma år som laget slog det förenade Stockholmslag, där Ville Rosén spelade centerforward, besegrade man också Manchester United med 11 – 3, vilket är den anrika klubbens största förlust någonsin. Med detta konstaterande framstår Stockholmslagets förlust inte som särskilt vanhedrande. Man hade mött vad som sannolikt var världens bästa fotbollslag vid den tiden.

Djurgårdens fotbollslag 1903 med Vilhelm Rosén som nummer tre från höger i övre raden.

De pionjärer för modern fotboll som Rosén samlade omkring sig år 1904 i Luleå var till övervägande delen tjänstekamrater vid järnvägen. Snart spred sig nyheten om fotbollen till angränsande samhällen, först till Boden och sen till Piteå. Luleå fotbollsklubb gjorde ett besök i Boden redan 1905. Luleålaget var helt naturligt helt överlägset, i första hand tack vare sin centerforward Rosén. I Luleå fanns också en livaktig IFK-förening som snart tog efter fotbollsklubben och flera duster utkämpades mellan klubbarna. Men i och med att järnvägaren Ville fick förflyttning till Falköping 1907, och fotbollsklubben förlorade sin ledare, så upphörde den och spelarna gick över till den konkurrerande klubben.

Ville Rosén tillsammans med lagkamraterna i Rantens Fotbollsklubb.

I en artikel i Falköpings tidning (21/11 1967) berättas hur fotbollen lanserades av Ville Rosén sextio år tidigare. Han flyttade till staden 1907 och det berättas i en annan artikel att det inte gick många veckor efter hans ankomst innan Rantens Fotbollsklubb bildades, med namnet inspirerat av det område där järnvägsstationen ligger. Ville var uppenbarligen en både inspirerande och krävande ledare. Ett villkor för att få spela var att man skötte sig. ”Grabbarna skulle koja senast kl. 10 00 kvällen innan en match. Rosén höll ett öga på både krogar och andra näringsställen. Fann han någon i ett sådant sammanhang fick den finna sig i att stå över en tid tills han gett belägg för bot och bättring.” År 1909 blev Rantens FF Västgötamästare i fotboll i hård konkurrens med de bästa Göteborgslagen och i finalen besegrade man Boråslaget Elfsborg. Med denna vinst gick man också upp i Allsvenskan som på den tiden arrangerades som en cuptävling, men klubben blev utslagen efter en förlust mot IFK Göteborg. År 1912 blev man Västgötamästare igen och efter dubbla matcher mot samtliga lag segrade man med målskillnaden 55–2.

Matchbild med Rantens FK. Notera det ojämna underlaget och hur alla, likt
pojklagsspelare, tycks rusa efter bollen.

Vilhelm Rosén var verksam vid Statens Järnvägar från år 1900 då han just tagit studenten och han kom att bli kvar där till sin pension 1945. Under åren 1935 till 1940 var han stationschef, (stationsinspektor, ”stins”) i Haparanda. Under det sista året, överföll Ryssland oprovocerat sin vänskapligt sinnade, demokratiska grannation Finland. På samma sätt som när detta skrivs försökte en grym rysk megalomanisk diktator att genomföra ett folkmord i ett grannland. 72 000 finska barn räddades över till Sverige och Villes ledaregenskaper, med inspiration från fotbollsvärlden, kom väl till pass när han ledde arbetet vid stationen med att transitera dessa till säkerheten. Efter kriget tilldelades Ville därför det Finska Frihetskorset och presidenten Mannerheims medalj som tack för sina insatser.

Det jag själv minns mest av morfar var hans underfundiga humor, som kom till uttryck både i tal och skrift.

Sammanställt av dottersonen Ingemar Borelius.

Axel Wallenborg

Axel Wallenborg

Det 19-årige vänsterbackslöftet kom till DIF från BP inför säsongen 2021 och skrev på för fyra år i den blårandiga tröjan. Ett spännande namn med många fina egenskaper, enligt sportchef Bosse Andersson som noterat hans löpvilja, snabbhet och fina inläggsfot.

DIF-karriären fick dock en motig start med ett skadedrabbat första halvår och under hösten befann sig sedan Axel på lån i IFK Haninge där han fick mycket speltid och startade i 14 matcher. Axel lånades sedan ut till Brommapojkarna i Superettan under resten av 2022.

Axel har även hunnit med ett antal landskamper i det svenska P17- och P16-landslaget.

Axel Wallenborg
Född: 17 december 2001

Fotbollsspelare
Position: försvarare
Nummer: 21
Moderklubb:
2021
2022

Linus Tagesson

Linus Tagesson

Linus fick ett lärlingskontrakt inför säsongen 2020 vilket innebär att han tränade med herrlaget på Kaknäs och fanns tillgänglig för spel med både A-lag och DIF PA19. Under året som följde gjorde han sedan tävlingsdebut för DIF i Svenska Cupen när Sollentuna FK besegrades med 4-0.

En ung, lovande ytterback med många spännande egenskaper som blir ett intressant namn att följa under hans blårandiga resa.

I april 2022 lånades Linus ut till Täby FK i Ettan Norra.

Linus Bernt Jan Tagesson
Född: 11 februari 2002

Fotbollsspelare
Position: ytterback
Nummer: 26
Moderklubb: IFK Österåker
2018
2019
2020
2021
2022

Melker Jonsson

Melker Jonsson

Melker Jonsson firade sin 18-årsdag på bästa sätt med att skriva på ett lärlingskontrakt med Djurgården fram till 2022. Därmed följer den lovande mittbacken, som ursprungligen kom från IFK Lidingö med sin fina passningsfot och goda spelförståelse, sin far Mattias i fotspåren som onekligen gjorde ett starkt avtryck under sin tid i DIF.

Melker lånades i juni 2022 ut till Landskrona Bois.

Melker Olle Jonsson
Född: 10 juli 2002

Fotbollsspelare
Position: försvarare
Nummer: 27
Moderklubb: IFK Lidingö
2020
2021
2022

Mattias Mitku

Mattias Mitku

2019 vann Mattias ”Farsan Sandbergs Minnespris” – som delas ut till en junior som visat framsteg på och utanför planen – och sedan dess har utvecklingen fortsatt i rask takt för den spelskicklige mittfältaren från Storvreten.

Under hösten 2020 erbjöds Mattias ett lärlingskontrakt med A-laget fram till årskskiftet och fanns även med i A-truppen för första gången i den allsvenska matchen hemma mot Elfsborg. Kort därefter kom det första inhoppet i Allsvenskan när han var med och vände 0-2 till 3-2 på sju minuter mot Malmö FF och Mattias blev även inbytt i höstderbyt mot AIK.

Utvecklingen har varit fortsatt positiv och inför säsongen 2021 skrev sedan Mattias på ett fullvärdigt tvåårskontrakt med A-laget.

Mattias Mitku
Född: 20 juli 2001

Fotbollsspelare
Position: mittfältare
Nummer: 25
Moderklubb: IFK Tumba
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022

Under hösten 2021 lånades Mattias ut till IFK Haninge och i mars 2022 lånades Mattias ut till Karlstad Fotboll i Ettan Norra.

Kalle Holmberg

Kalle Holmberg

Kalle Holmberg kom till DIF inför säsongen 2020 och kritade på för tre år i den blårandiga tröjan. Meritlistan är välfylld med SM-guld och allsvensk skytteligaseger med IFK Norrköping – som Kalle anslöt ifrån – och han har dessutom blågult A-landslagsspel på sitt cv.

”Han har varit allsvensk skyttekung tidigare och har otroligt intressanta egenskaper som vi har letat efter. Han är snabb, rörlig, jobbar hårt och är en utpräglad målskytt”, sa Bosse Andersson om Kalle i samband med övergången.

Kalle Holmberg
Född: 3 mars 1993

Fotbollsspelare
Position: anfallare
Nummer: 17
Moderklubb: Rynninge IK
2020 30 9
2021 24 2
2022

Under sin debutsäsong blev Kalle tvåa i den interna skytteligan med nio mål där han även spelade samtliga 30 matcher i Allsvenskan, varav 21 från start. Under säsongen 2021 spelade Kalle 24 matcher och stod för två mål och fyra assist.

Victor Edvardsen

Victor Edvardsen

Victor Edvardsens ankomst till DIF blev en rejäl transferbomb inför säsongen 2022. Den fysiska och effektiva målmaskinen skrev på efter en succéartad säsong i Degerfors 2021 och öppnade omgående målkontot i Djurgården i försäsongsmatchen mot Rosenborg på träningslägret.

– Victor är en riktig järnkamin och vi är väldigt stolta över att han skrivit på för oss. Hans snabbhet och höga arbetskapacitet parat med ett utpräglat målsinne gör att han har alla förutsättningar att göra ett stort avtryck i Djurgården, konstaterade sportchef Bosse Andersson i samband med övergången.

Victor Edvardsen
Född: 14 januari 1996

Fotbollsspelare
Position: anfallare
Nummer: 16
Moderklubb: IFK Göteborg
2022


Joel Asoro

Joel Asoro

Nyheten om Joe Asoros övergång till DIF slog ner som en effektfull transferbomb i den svenska fobollssfären. Men att den 21-årige U21-landslagsmannen och utlandsproffset ville vända hem för en omstart hade sportchef Bosse Andersson följsamt snappat upp och i valet av förening var Joel tydlig: ”Ska jag flytta tillbaka till Sverige är DIF den förening som ligger närmast hjärtat, så det blev ett självklart val för mig”.

En mycket välmeriterad anfallare med snabba fötter och gott om internationella meriter trots sin relativt unga ålder. Acklimatiseringen till Djurgården gick gradvis efter ankomsten och när säsongen 2021 summerades hade Joel spelat 26 matcher, varav elva från start, med tre mål och två assist i poängkolumnen.

Joel Joshghene Asoro
Född: 27 april 1999

Fotbollsspelare
Position: anfallare
Nummer: 10
Moderklubb: IFK Haninge
2021 26 3
2022

Sead Haksabanovic

Sead Haksabanovic

Lån från Rubin Kazan i ryska ligan 15 mars -30 juni pga kriget i Ukraina.

Tidigare spelat i Halmstads BK, West Ham, Malaga och IFK Norrköping.

Sead Haksabanovic
Född: 4 maj 1999

Fotbollsspelare
Position: mittfältare
Nummer: 99
Moderklubb: Halmstads BK
2022

Amadou Doumbouya

Amadou Doumbouya

Mångsidig offensiv talang från Guinea.

Amadou Doumbouya
Född: 12 oktober 2002

Fotbollsspelare
Position: mittfältare
Nummer: 25
Moderklubb: Diamonds of Guinea (Guinea)
2022