Svante Mjörne
Svante Mjörne kom till Djurgårdens IF början av 1980-talet från Essinge IK. Moderklubben är dock IFK Västerås och Svante kom till Stockholm för att studera vid KTH. Djurgården låg då precis som IFK Västerås i Division 2 och det medförde att steget från Division 3-spel i Essinge till Djurgården inte alls blev speciellt stort.
Svante var en offensiv spelare som under hela sin karriär i grunden svarade för att bredda spelet till vänster. Antingen som ytter i 4–3–3 eller som yttermittfältare i 4–4–2. Han var utpräglat offensiv och mycket duktig i att ta sig förbi sin motståndare med sitt lätta och vägvinnande steg.
Svante Per-Eric Mjörne
Född: 13 mars 1958
Fotbollsspelare
Position: mittfältare
Moderklubb: IFK Västerås
5 säsonger. 93 matcher. 12 mål.
1983 12 1
1984 25 5
1985 26 2
1986 12 2
1987 18 2
På frågan om sitt snyggaste mål i karriären säger han sig inte minnas någon speciell. Han var ju (vilket statistiken bekräftar) ingen målskytt. Han stod dock för en mängd målpass med sin känsliga vänsterfot och sin förmåga att komma runt motståndarbackarna för att slå inlägg. Han var dock svag i det defensiva spelet.
Om sin tid i Djurgården berättar Svante:
– Det var härliga år i Djurgården. Vi hade i princip samma lag under de första åren. Vi utvecklades tillsammans och höjdpunkten var när vi vann kvalet mot Gais 1985 och gick upp i Allsvenskan. Debuten i högsta serien 1986 är också ett starkt minne. Tyvärr blev säsongen ett fiasko för laget. Jag fick dock spela ett par derbyn under detta år. Det var en enorm upplevelse att få springa in på Råsunda och möta AIK. Matcherna mot Hammarby gick på Söderstadion och Stadion. Dessvärre gjorde jag en av mina sämsta matcher i derbydebuten 1986 mot AIK. Vi kvitterade med en minut kvar och var jätteglada. Anfallet efter gjorde AIK 3–2 och sedan var matchen slut.
– Matcherna mot Hammarby gick bättre. Jag minns speciellt matchen på ett utsålt Stadion. Underbart att springa in på denna arena som vi under alla mina år varit så svårslagna på. Trivdes verkligen där trots löparbanorna. Vi förlorade med 2–0, men det var kul att få spela ett derby inför storpublik på den riktiga hemmaplanen.
– Jag hade mycket bra tränare i Hasse Backe, Tommy Söderberg och Björn Westerberg under dessa år. De var väldigt olika. Hasse var en ung tränare som hade sin första större klubb. Kul att tänka på när man ser honom i TV i dag. Jag har honom mycket att tacka för då han tog mig till de stora sammanhangen. Trodde dock inte att han skulle gå så långt som han har gjort. Han var dock ambitiös och skicklig.
– Björn Westerberg var en bra tränare för mig, då jag alltid fick spela. För de som var utanför förstaelvan var han dock inte lika rolig. De upplevde så gott som allihop att de var i frysboxen. Björn var lite tråkig och inte alls social. Jag tror dessutom att han var lite mätt. Tycker inte att vi tränade tillräckligt hårt under honom.
– Tommy Söderberg var motpolen. Han hade ett otroligt engagemang i varenda spelare som smittade av sig. Jag är inte ett dugg förvånad över hans framgångar. Svante spelade sin sista säsong1987. Anledningen till att han sedan varvade ner i Spårvägen var satsningen på den civila karriären. I dag driver Svante ett företag i databranschen med 55 anställda.
Mats Jansson
Text tidigare publicerad i boken Djurgårdens IF Fotboll 1899–2006 (2007)