Hans Nilsson
Den 11 september 1960 slog namnet Hans Nilsson ner som en bomb i fotbollssverige. Då gjorde den 18-årige ynglingen hela 9 mål (!) när hans lag IFK Stockholm bortabesegrade Malung med 10–1 i div II Svealand (då näst högsta serien). En osannolik målskörd. Två år senare dök målfarlige Hasse upp i Djurgården. Han hade då spottat in mål för IFK Stockholm under fyra år. Debuten i Djurgården ägde rum i seriefinalen mot Norrköping den 23 september 1962. Hasse spelade vänsterinner i en innertrio som också bestod av Leif Skiöld, högerinner och Leif Eriksson, center. I matchen därpå gjorde Hasse sina första allsvenska mål (två), då Djurgården vann över Örgryte med 4–1 på Råsunda. Totalt spelade Hasse fem matcher (3 mål) sitt första år i DIF, då det blev en andraplats i serien efter Norrköping. Åren 1963–1965 spelade han samtliga 66 seriematcher. 1964 blev han svensk mästare och kom trea i den allsvenska skytteligan på 15 mål.
Hans Erik Nilsson
Född: 7 november 1941
Fotbollsspelare
Position: försvarare/center
Moderklubb: IFK Stockholm
10 säsonger. 168 matcher. 62mål.
1962 5 3
1963 22 10
1964 22 15
1965 22 10
1966 8 5
1969 20 5
1970 22 8
1971 22 2
1972 22 4
1973 3 0
I augusti 1965 inleddes en ”jojokarriär” där Hasse dök upp i Uppsalaklubben Sirius i tre olika omgångar! Dessutom återvände han till Djurgården en gång. Så här var det: Den 6 augusti 1965 skrev Hasse på för Sirius i division 3. Sirius satsade stort och flera djurgårdare gick samma väg. ”Stålarna” lockade. Men Hasse blev ettårsfall och hann därmed med åtta matcher i Djurgården mästaråret. Men det räckte inte till en guldmedalj. Hasse stannade i Sirius i två och en halv säsonger. 1968 var han med och spelade upp Sirius i allsvenskan. Hasse gjorde 12 mål i serien och två i kvalet. Men när det var dags för allsvenskt spel för Sirius var Hasse tillbaka i Djurgården igen! Den forne skyttekungen tog nu klivet ner i backlinjen och blev en alldeles lysande mittback. Han stannade nu i DIF i fem år, 1969–1973. Det sista året spelade han bara tre allsvenska matcher, sin sista match gjorde han som inhoppare borta mot Norrköping i oktober 1973 (0–3). Året därpå, 1974, dök han upp i Sirius igen och spelade samtliga 26 matcherna i allsvenskan. Men Sirius trillade ändå ur. Sedan blev det spel i BP (1976–1978), Sirius igen (1979), Vallentuna som spelande tränare (1980–1984). Därefter har Hasse varit tränare i Edsbro, Österåker och Enebyberg.
Sammanlagt spelade Hasse Nilsson 165 allsvenska matcher för DIF och gjorde 62 mål. Bara ”Knivsta” Sandberg (70) och ”Jompa” Eriksson (69) är värre. Hade Hasse spelat hela sin allsvenska karriär i Djurgården, hade han definitivt toppat den här prestigefyllda skytteligan.
Hasse inledde karriären i Talldungen i Stockholms södra förorter. 1958 gick han till IFK Stockholm och blev en fruktad målskytt genom sin snabbhet, han gjorde 11,6 på 100 meter. Hasse Nilssonvar snabb, stenhård i kroppen och bra på huvudet. Dessutom en härlig pådrivare.
1971 spelade Hasse sin enda A-landskamp, i EM-kvalet borta mot Italien i Milano. Han kom in i den 60:e minuten. Han bytte då av skadade Krister Kristensson. Då ledde Italien med 2–0. Det blev till slut 3–0. Hasse spelade också 5 B- och 4 U-landskamper. Han var dessutom en duktig bandyspelare i Djurgården och ishockeyspelare i IFK Stockholm. Han gick under smeknamnet ”Trisse”. Samtidigt med fotbollskarriären utbildade han sig till fastighetsförvaltare.
Claes-G Bengtsson
Text tidigare publicerad i boken Djurgårdens IF Fotboll 1899–2006 (2007)