Evert Lindberg

Evert ”Munko” Lindberg

Började som avbytare i DIF Ishockey under säsongen 1933 och tog snart en ordinarie plats. Spelade även bandy och fotboll i DIF. Fotbollen när DIF harvade i division II Östra i mitten av 30-talet.

Senare i livet skördade han framgångar i bowling och blev klubbmästare i DIF inte mindre än tre gånger, 1953, 1958 och 1960. Munkbo var förste Djurgårdare att nå drömresultatet 300 poäng när han slog 12 raka strikes i Söderhallen 1956. Två år senare var det dags för VM i Helsingborg där Evert lyckades ta guld i både 2- och 8-mannalag, samt ett silver i 5-mannalag.

Munko började stava Lindbergh med ”H” då hans farbror, med samma namn, under en tid bodde tre våningar ovanför och posten hamnade alltid fel. Exakt vart smeknamnet ”Munko” kom ifrån vet inte sönerna.

Evert Verner Arvid Lindberg
Född: 19 maj 1910

Fotbollsspelare
Position:
Moderklubb:

Ishockeyspelare
Position: back
Moderklubb:

SäsongerMatcherMålAssPoäng
1933/347???

Munko om sönernas val av idrott 1975:
”Pojkvaskern var inte road av fotboll, men han hade ju sina goda sidor ändå. När jag lämnade den aktiva fotbollen och började med bowling var det tydligen något som passade min grabb bättre. Han blev en riktigt hygglig klot-rullare liksom min andra grabb Björn.”

DIF Bowling 1961. Stående från vänster: Lagledare och UK-basen Hjalle Westergren, Bertil Johansson, Börje Gundberg, Tage Eriksson, Evert ”Munko” Lindbergh. Främre raden från vänster: Hans Larsson, ”Masen” Giliusson, John Ek och Calle Berggren.

Munkos lillebror Joppe (190cm/100kg) var ankare i Djurgården Bowlings D-lag, vilka vann serien serien för tredje gången 1961.

DIF Hockey 1933. Från vänster Hans Redvall, Evert ”Munko” Lindberg, Walle Söderman, Affe Axberg, ”Bullan” Nordmark, Affe Sköld och Erik ”Tattarn” Lindgren.