Förtjänstmedaljen
När under 1897 lugnare förhållanden började inträda för D.I.F. och man kom underfund med att det inom föreningen fanns personer, som nedlagt ett betydande arbete, framkom tanken på anskaffandet af ett tecken för belöning af sådana. Den, som först brakte denna tanke till utförande, var föreningens förutvarande ordförande och mångårige styrelseledamot Oscar Rylander.
Han inlämnade den 25 oktober till styrelsen en skrifvelse med följande förslag:
“Undertecknad föreslår härmed, att det inom föreningen stiftas en meritmedalj i silfver med blått, rödt och hvitt band, att å bröstet bäras vid föreningens fäster och föreslår jag att densamma utdelas med hvarje årsfäst till den medlem, som gjort föreningen sådana tjänster att han därtill är värdig.
Om min motion vinner bifall får jag föreslå att en kommitté tillsättes för utarbetandet af mitt förslag.”
Förslaget antogs af föreningen den 8 januari 1898 och samtidigt tillsattes en kommitté bestående af O. Rylander, S. Johnsen, F. Ljungberg, I. Ekerström och Hj Johansson med K. Nordenvall som suppleant för att utse den förste innehafvaren. Denna kommitté var färdig med sitt förslag redan den 12 januari och den beslöt enhälligt att utdela den första medaljen till föreningens stiftare J. G. Jansson. Öfverlämnandet skedde vid föreningens årsmöte i mars samma år. De följande åren utdelades medaljen på styrelsens förslag genom omröstning på allmänt sammanträde. År 1905 inträffade emellertid att två personer fingo samma röstetal och det beslöts därför att utdelandet af medaljen skulle öfverlåtas till de förutvarande innehafvarne af densamma. En följd däraf blef att någon medalj icke utdelades förr än 1911 och sedan skedde icke någon ny utdelning förr än 1914. Enligt de en gång fastställda bestämmelserna kunna två medaljer utdelas om två medlemmar anses lika berättigade något år.
Förtjänstmedaljen består af föreningens förgyllda silfvermedalj med rödt, hvitt och blått band. På senare tiden har man emellertid diskuterat lämpligheten af att utbyta det nämnda bandet mot ett i svenska färgerna.
5- och 10-årsmärket
Samtidigt som förslaget om en förtjänstmedalj år 1897 framkom inom föreningen väckte en af föreningens flitigaste motionerer, J. Björkdahl, ett förslag om ett minnestecken åt de medlemmar, som tillhört föreningen i 5–10 år. Han framhöll i sin förslagskrifvelse att intresset bland de äldre medlemmarna i föreningen slappnat in???. Han tänkte sig genom ett märke kunna förebygga att de utträdde ur föreningen.
Äfven detta förslag väckte anklang inom föreningen och antogs på nyåret 1898. Då föreningen samtidigt antagit ett nytt föreningsmärke blef det gamla märket bibehållet som 5 och 10-årsmärken. Det skulle bäras i blåa band, 5 årsmärket försilfvrat och 10-årsmärket förgyllt. De första 5-årsmärkena utdelades redan vid årsfästen 1898.
Hedersmärket
Djurgårdens idrottsförenings hedersmärke har sitt ursprung från ett af J. af Klercker på hösten 1906 framlagt förslag. Detta omarbetades år 1907 inom styrelsen och godkändes af föreningen på sammanträde den 5 april 1907. Samtidigt tillsattes en kommitté för utseendet af de innehavarne af märket och dessa ha senare utsett nya.
Märket utgöres af föreningens vanliga märke omgifvet af en förgylld eklöfskrans. Det afser att vara en belöning för förtjänstfullt arbete för D.I.F. samt ett hederstecken att de idrottsmän som på täflingsbanan gjort föreningen känd och aktad. Det kan äfven tilldelas utomstående personer.
Tilldelas medlem på förslag och beslut av föregående innehavare.
Rekordmedaljen
Rekordmedaljen introducerades 1896 och bstod af en rosett af silfver med föreningens silfvermedalj och den utdelades under 10 års tid till dem af föreningens medlemmar, som på allmän eller enskild täfling uppnått bättre resultat än gällande svenskt rekord. Den borttogs sedan som olämplig.
D.I.F:s mästerskapsmärke
Till D.I.F:s styrelsesammanträde den 28 sept 1908 inlämnade sekreteraren J. af Klercker ett förslag om instiftandet af ett mästerskapsmärke för D.I.F., hvilket skulle utdelas i stället för första pris vid föreningens täflingar i
följande 20 grenar. Backlöpning på skidor, terränglöpning på skidor, kombinerad backe och terränglöpning, hastighetsåkning på skridskor, fotlöpning i terräng, hastighetslöpning 100 och 400 m, löpning 1.500 m, löpning 10.000 m, cykelåkning på landsväg och bana, hopp med och utan ansats, kast, femkamp, tiokamp, lawn-tennis, skarpskjutning, simning och simhopp.
Enligt förslaget skulle märket bestå af en silfverplåt af lika form med föreningens märke samt däromkring en eklöfskrans af silfver af samma utseende som kransen kring hedersmärket.
Styrelsen beslöt att med tillstyrkande framlägga förslaget för föreningen på sammanträdet den 5 okt. Föreningen beslöt då utan diskussion i enlighet med förslaget.
År 1915 utökades antalet mästerskap i flera idrottsgrenar och därjämte har beslut fattats om utarbetandet af förslag till nytt utseendet på märket.
D.I.F:s medalj
Föreningens första medalj anskaffades i slutet af år 1892 och hade ett
ganska enkelt utseende såsom framgår af vidstående bild.
Längre fram efter midten af 1890–talet förvärfvade sig föreningen en ny medalj, där en del af de använda idrottsredskapen funnos upptagna. Denna medalj har nu användts i nära 20 år och utdelats i guld, silfver och
brons i åtskilliga tusen exemplar.
År 1906 väckte J. af Klercker förslag om anskaffandet af en ny medalj för föreningen, då den förutvarande icke kunde anses fylla de konstnärliga anspråk, som började ställas på ett idrottspris. Frågan förföll emellertid då
och upptogs först af 1908 års styrelse, hvilken uppdrog åt B. Nylund att efter konferenser med medaljgravörer inkomma med förslag. Detta gjordes under år 1909 och förslaget tillstyrktes enhälligt af styrelsen samt antogs af
föreningen utan diskussion. Medaljen har på framsidan en bild af en bågspännare. Denna är en bild af den af skulptören Chr. Eriksson moddelerade staty, som utfördes för ett Engelbrektsmonument i Dalarne, men som inköpts af föreningen för Stockholms prydande med konstverk för att uppställas på lämplig plats i staden inom broarne.
Medaljstans har ännu icke kunnat af föreningen anskaffas.
Diplom
Diplom A
Tilldelas pristagare i internationella tävlingar som föreningen anordnar och till den som nedlagt förtjänstfullt arbete inom föreningen eller idrottsrörelsen.
Diplom B
Tilldelas medlem som erövrar svenskt mästerskap samt segraren i tävling om nationella vandringspris.
Diplom B.1
Tilldelas distriktsmästare (både junior och senior). Tilldelas även lagmedlemmarna i fotboll, bandy och ishockey som erövrat seriemästerskap, samt vid seger i allmän lagtävling.
Medaljer
Stor silver- eller bronsmedalj med blått och gult band
Tilldelas pristagare i internationella tävlingar, som föreningen anordnar. På ett föreningssammanträde 1 februari 1927 beslutades det att de blå-gula medaljbandet skulle ersättas med band i mörk- och ljusblått.
Stor silver- eller bronsmedalj med ljus- och mörkblått band
38×37 mm.
Tilldelas pristagare i nationella tävlingar, som föreningen anordnar.
Liten silver- eller bronsmedalj med ljus- och mörkblått band
29×28 mm.
Tilldelas pristagare i föreningstävlingar.
Stor guldmedalj i etui
Tilldelas den, som nedlagt synnerligen förtjänstfullt arbete inom föreningen eller idrottsrörelsen.
Stor silvermedalj i etui
Tilldelas den, som nedlagt förtjänstfullt arbete inom eller
för föreningen.
Liten silver- eller liten bronsmedalj
Tilldelas den, som vid utlysta träningstävlingar uppnår av föreningen stipulerade minimiresultat i de förekommande grenarna.
Plakett
Mästerskapsplakett (av brons utan band i etui)
Tilldelas föreningsmästare.
!!! — ATT REDA UT — !!!
