Björne Mellström

Björne Mellström

I början på 50-talet blev Hammarby en förening att räkna med inom bordtennissporten. En uppsjö av ungdomar slog igenom ungefär samtidigt och spelare som Lasse Pettersson, Bosse Malmquist och Lennart Ströberg blev svenska juniormästare och förde upp Hammarby i den allsvenska toppen. En av de många spelarna hette Björne Mellström. Han var i samma ålder men inte fullt lika försigkommen som de andra grabbarna. Björne tränade mera målmedvetet och utvecklades i en långsammare takt. Men han tog sig, både fysiskt och tekniskt. Och i mitten av deccenniet var han i kapp och förbi och 1956 var han bäst i hela landet då han blev svensk mästare för första gången och detroniserade Tage Flisberg. Det var på tiden, för den gode Flisan hade hunnit bli 39 år.

Harry Björne Mellström
Född: 10 mars, 1933
Bordtennis
SM-guld: 13 (1957, 2st 58, 2st 59, 2st 60, 3st 61, 3st 62)
NM-guld: 5 (3st 1957, 2st 1961)

88 landskamper

Mellis blev ett bekant namn över hela Idrottssverige. På Söder hade Mellis varit ett gångbart namn i flera år. I församlingarna Katarina, Sofia och Maria var han en riktig kändis. Inte för att han platsade i någon av de många gosskörerna utan fastmer för att han talade ett språk som gått i skola hos både Nacka Skoglund och Lennart Risberg plus att hans fantasi födde egendomliga och träffande ord som lät mycket bättre än de riktigt svenska. Han talade förstås i näsan och med en sofistikerad hes röst som låg så långt ifrån en gosskör som möjligt. Bad han om att man skulle skingra en brunett betydde det att han ville ha en femma växlad och när han ville bassa papp skulle alla förstå att det drog ihop sig till kortspel. Han blev mästare i rödskägg, kasino och poker långt innan han hade lärt sig att slå en hyfsad backhand.

Han talade förstås i näsan och med en sofistikerad hes röst som låg så långt ifrån en gosskör som möjligt.

Så småningom skulle det emellertid bli hans backhand som skulle föra honom till toppen av landets pingiselit. Backhands med både stil, finess och fart. Därtill ägnade han sig åt en underskruv som spred skräck omkring sig. Mellis ägde det rätta skäret och knorren som kom alla utom Flisan att till slut slå bort sig. Han vann fem SM i singel, varav fyra som djurgårdare, och var länge landslagets säkraste vinnare. Han var ofta tungan på vågen i jämna lagmatcher. Nordisk mästare — svensk mästare — vaktmästare, står det på hans visitkort än i dag.

Björne utbildade sig till rörmokare och var en duktig yrkesman, men han tyckte inte om att skita ner sig på jobbet och ville få fatt på ett något renligare jobb där man helst kunde gå omkring med vita manschetter. På så sätt kom Djurgården in i bilden. Björne värvades genom att han placerades i en herrekipering för att sälja kostymer. I värvningen ingick ett avtal att han skulle få en ny svid för varje SM han erövrade åt sin nya förening. Det blev till slut 13 SM totalt, men aldrig någon kostym. Inte en enda svid fick han gratis trots det muntliga avtalet. Anledningen till det var att Meilis snart ledsnade på sitt renliga men orörliga jobb, men rörmokare ville han inte bli igen.

Istället blev han både privatchaufför och vaktmästare. Och så fick han en TV-apparat och en liten slant och i dag är han en mycket nöjd djurgårdare som garvar hjärtligt åt alla värvningar och kostymerna som han blev blåst på.

Efter sin framgångsrika karriär fortsatte Björne att spela som oldboy och var tillsammans med Tony Larsson och Toni Borg landets bästa spelare i åldersgruppen 45 år. Nu har han lagt spaden på hyllan för gott men deltar i den internationella gemenskapen med den äran. Björne Mellström är en av de svenska representanterna i Swaythling Club. Det är en klubb som har medlemmar över hela världen och med pengar i bank i Schweiz. Till varje VM och EM skänker man pengar till gamla mästare och ledare som blivit sjuka eller som fått det dåligt ställt i samhället. På så sätt kan ett dussin gamla fina märken stråla samman vid varje storinternationell tävling ute i världen.

Vaktmästare Mellström är duktig svensk chef i denna förnämliga internationella församling.

Bengt Grive, sportjournalist, sedan 1960 på Sveriges Television, svensk mästare i bordtennis.

Text tidigare publicerad i boken Djurgårdens IF 100 år (1991).